sent om natten eller tidigt om morgonen
Det är bra att jag inte skriver här.
Det innebär att jag gör andra saker.
Till exempel pillar naveln, ser på film, läser dikter, gör pärlhalsband, åker långfärdsbuss, packar ryggsäckar, lär mig nya tidtabeller, skriver vådligt många seriösa mail, lär mig momssatser, får vykort från 80-åringar, eller helt enkelt bara gör mig en bananmacka. Snart ska jag tydligen slå knopar i en vecka också, tillsammans med skottar och tyskar och kristinehamnare. Very well. Jag vet aldrig vad jag håller på med nuförtiden ändå, men det är på det hela taget fint.
Seriöst. Jag förstår inte förändring, och jag vet så gott som aldrig vad jag ger mig in på.
Ljustekniker utan att kunna sköta ett ljusbord.
Tre timmars bussfärd för att spendera 32 timmar hos en människa jag träffat i på sin höjd en trekvart.
Och nu scoutläger utan att vara scout.
En lätt känsla av overklighet, men ändå lite... gränslöst.
Om man ändå inte vet var man ska, kan man ju inte gå fel. Man kan gå en jävla massa i onödan, ja, men har vi inte sedan barnsben blivit indoktrinerade till manisk tillbedjan av motionsguden? Jo, just det. Så det är inget att oroa sig för. Stressa inte, oroa dig inte (läses med fördel på skånska).
Det är nog lite som Buddy säger.
Stop inviting those walls into wide open spaces. I know everything is out there. That's why they call it everything.
