mtbloggaren

Finns det något vackrare än ord? Nej, just det, inte mycket.

"Jag tänker en del på naturens självmordskandidater. Det talas om suicidala lämmeltåg, vilket skulle kunna intressera mig men inte gör det. Istället känner jag för renarna. Jag tror att renarnas självdestruktivitetsmönster är direkt översättbart till människornas. I regel bor de i norra Sverige, vandrar ensamma i skogen med en kåsa kaffekask tills de vid femtonårsstrecket förlorar lusten till livet och ställer sig vid vägrenen och väntar. När en bil närmar sig i hög hastighet går de värdigt ut på körbanan och gör slut på eländet. Oftast är det en privat ceremoni utan andra renvittnen. Oftast är det en vit Volvo 245:a. Ögonblicket innan fordonet rammar deras bogar så tänker de att de borde sett Louvren. Övrigt ångrar de inte. De bara blundar, och så tar det slut."

- Elin Ruuth, "Paris etc.":

God natt!

Jag är en bedrövlig bloggare. Det finns mycket annat här i världen jag är bedrövlig på:
lära mig det periodiska systemet,
städa (men man kan faktsikt inte bara massakrera dammråttor sådär! Det är djupt oetiskt.),
gå på lina,
tänka långsiktigt,
vara seriös (i mina senaste provskrivningar har jag refererat till Christer Sjögren, bajs och Bengt Alsterlind, samt använt konsekvent infantilt språk av typ "LOL" och "svampsås, yeah!"),
blanda kortlekar åt andra hållet,
övningsköra (det är visserligen svårt att vara annat än bedrövlig på något man i stort sett aldrig har gjort),
sticka,
se på TV,
stå på huvudet,
och så vidare och så vidare.

(Det sistnämnda försökte Navid Modiri lära mig och de andra workshopdeltagarna på UKD förra helgen. Det var fantastiskt. Jag kan meddela att han har en mycket hårig mage, samt är en mästare på att stå på huvudet. Andra fantastiskheter i Stockholm var att få prata ljussättning med Emil Jensen, se Maud Lindström gasta om erektioner och one-two-three-four-five night stand-romanser, höra Josef Hoffert läsa upp den finaste kontaktannons jag någonsin hört, återse gamla hagforssonen Ismael Ataria och hans poesishow innefattande älgar, Darth Vader och symaskiner, dansa loss till Sirqus Alfons komplett genomgalna mongogig... ja. Det var, på det hela taget, vad till och med Per Granberg skulle kategorisera som "mycket fint".)

Men nu, go vänner, ska jag ta mig i kragen. Eller nåja, det kan bli ett rent praktiskt problem att genomföra, eftersom den här katthåriga-svettiga-tefläckade-demiantröjan saknar just en sådan - så jag tar mig i halslinningen, basta! Under de kommande två veckorna har jag praktik som, håll i hatten/dreadsen/turbanen: bloggare.

Tillåt mig ett veritabelt asgarv: AHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!

Ovanstående genererat av min närmast obstinata motvilja mot yrkesbloggande i allmänhet, och de bloggar skrivna av tonårstjejer i synnerhet. Ja, jag har fördomar. De är underhållande att odla, så länge man är medveten om att de är fulsöta klängväxter och inte tar dem för, säg, välgrundade faktabaserade åsikter. Men nu sitter alltså den här tonåringen av kvinnligt kön och förväntas fylla detta cyberspacekrypin med tangentbordsvomeringar så gott som dagligen.

Det kommer att bli en orgie i egoecentrism. Efter fjorton dagar kommer du att veta allt om mitt privatliv, ty jag ämnar vältra mig i vad jag har på min frukostmacka, vilket av mina tretton rosaglittriga läppglans jag hade på mig idag (svar: det från Gucci) (gör de ens läppglans? Man kan ju alltid hoppas), och hur mycket jag föraktar folk med politiska åsikter. Det kommer att bli en ändlös vårflod av sneakersmärken, hundpromenader (jag ska bara skaffa mig en hund först), chokladprovningar och tupperwarepartyn. DU KAN KNAPPT BÄRGA DIG, ELLER HUR? Visste väl det. Stackars förledda lille sate, som så desperat tyr dig till en opinionsbildare som mig. Du är i sanning tragisk.

Nej, nu har jag då rakt inte tid med att sitta här och predika min egen förträfflighet längre. Den kände vi ju alla redan till. Jag måste snarast fila naglarna, se på mina inspelade avsnitt av Paradise Hotel, ta på mig min rosa joggingdress och gå ut och powerwalka, samt hälsa på Linda Rosing. Det var länge sedan vi drack champagne nu.
Puss och kram, tihihihihihihihihihihihihihi!


















(ibland hatar jag mig själv. :D)